2005-01-13

DEN 13 JANUARI

EN STOR BUKETT TULPANER TILL GUNNAR STRÖMMER

Den enes positiva särbehandling är den andres diskriminering. Det borde vara en självklarhet. Men det är det inte för våra vanligaste tyckare och ”ombudspersoner”.

Tack och lov för Gunnar Strömmer. Han har civilkurage, energi och framförallt kompetens. Han har vunnit en första seger i Uppsala tingsrätten om ”positiv” diskriminering vid antagningen till juristutbildning är laglig. Det är den inte! Uppsala universitet har brutit mot lagen.

Gunnar Strömmer är både rättänkande och realist. Segern i tingsrätten är en pyrrhusseger.

Går det inte att ”positivt diskriminera” med nuvarande lagar får de ändras. Det är DOs ståndpunkt. Jämställdhetsminster Jens Orrback och våra riksdagsledamöter lär knappast våga stå emot!

”Positiv” diskriminering signalerar ”omsorg” om de ”underrepresenterade”. Rättssamhällets principer får stå tillbaka för principer med mer modern ”appeal”. Kan Gunnar Strömmers kunskaper, logik, kompetens och pedagogik få våra folkvalda att förstå vad de borde förstått innan de valdes: Att deras uppgift framför alla andra är att värna rättssamhället.

F-en tro't!




VARFÖR SVARAR INTE VÅR ÖVERHET - PÅ TELEFON OCH BREV?


Under de senaste tre åren har jag blivit väldigt luttrad. Svenska politiker tycks ha satt i system att inte svara på brev och på telefon.

EU, EMU och folkomröstningen om EUs konstitution samt ändringen av vår grundlag 2002 är stora nationella frågor. För mig som moderat riksdagsledamot i 20 år har det varit naturligt att fråga mina partiledare Bo Lundgren och Fredrik Rheinfeldt brevledes hur de motiverat sina ställningstaganden. De har aldrig svarat!

För en månad skrev jag ett öppet brev till Carl Bildt och bad honom för vår demokratis skull arbeta för en folkomröstning. Han har ju i en intervju konstaterat att det är en demokratisk nödvändighet med tanke på hur frågan har behandlats tidigare.

Jag väntar fortfarande på svar och jag kommer i fortsättningen varje vecka meddela om jag fått svar eller inte! Hoppet är ju det sista man överger.

Så skrev jag till Carl Bildt:


Medborgare för folkomröstning

ÖPPET BREV TILL F D MODERATA PARTILEDAREN
CARL BILDT

”VI HAR INTE TILLRÄCKLIGT MANDAT
att utan en folkomröstning fatta beslut om EUs grundlag”. Detta konstaterade du hos Göran Rosenberg i TV4 2/12 2003. Grundlagsfrågan hade kunnat behandlas i riksdagsvalen, framhöll du också. Dilemmat är att vi i Sverige inte gjort det.

Avsaknaden av en diskussion om ändringar av Sveriges grundlag och ett eventuellt godkännande av EU:s konstitution inför det senaste riksdagsvalet, byggde på en medveten tystnad både från socialdemokraterna och de borgerliga partierna, inte minst moderaterna. Denna tystnad i valets viktigaste framtidsfråga gjorde att jag i massmedia deklarerade att jag inte kunde rösta i riksdagsvalet, trots att jag varit riksdagsledamot för moderaterna i 20 år.

Du har kallat mig ”moderaternas dissident”. Med tanke på din politiska gärning för demokratin har jag uppfattat det som ett erkännande av mitt demokratiska engagemang. Du och jag kan göra olika bedömningar, när det gäller risker med valutaunion och den alltför snabba överföringen av beslutsrätt och makt till EU. Vi har däremot samma grundsyn när det gäller beslut om ett lands konstitution. Det är en fråga för folket, inte för en begränsad grupp av politiker. Det är därför EU:s grundlag måste bli föremål för en folkomröstning.

Du har en aktad ställning som f d statsminister och tidigare moderat partiledare. Om du uttalar dig till förmån för en folkomröstning om EUs grundlag väger ditt ord tungt.

Om EU:s konstitution beslutas utan att medborgarna får möjlighet att reellt påverka beslutet växer den redan nu synliga klyftan än mer mellan folket och politikerna. Det öppnar också för att Europasamarbetet får en folklig förankring. Genom att säga de förlösande orden om folkomröstning om EU:s grundlag, gör du en stor insats för vår demokrati.

Margit Gennser, ordf. Medborgare för folkomröstning