TILLBAKA IGEN - 4/7

Det är alltid roligt med uppmuntran. Christian Sandström tycker att jag gjort en ny och relevant koppling mellan Hayeks sista kapitel i ”Vägen till träldom” och EU (10/6). Hans mail innehåller också ett Hayek-citat, som han tycker jag borde använda. Här är det:

Vem skulle kunna tänka sig några gemensamma ideal om rättvisa i inkomstfördelningen som förmår en norsk fiskare att avstå från att få det bättre till förmån för en portugisisk, en holländsk arbetare att betala mer för sin cykel för att bistå metallarbetaren i Coventry eller en fransk bonde att betala högre skatt för att bidra till Italiens industrialisering?

Svaret på Hayeks fråga är socialister i alla partier och inte minst 2000-talets socialister i form av EU-byråkrater. I solidaritetens namn tycker de, att vi ska avstå från våra pengar, våra konkurrensfördelar och t o m vår frihet. Vad de torgför är en grov missuppfattning av ordet solidaritet.

Låt mig därför påminna om Gösta Bohmans i dag bortglömda bok ”Tankar om mitt Sverige” från 1974. Här finns en analys (s 149) av begreppet solidaritet som är lika aktuell i dag som när den skrevs för 30 år sedan. Döm själva.

Motsättningarnas kraftlinjer går inte mellan solidaritet och individualism. Solidaritet förutsätter solidariskt tänkande människor - enskilda individer .... Man kan aldrig tvinga fram solidaritet. Känslan av samhörighet måste komma inifrån. Den måste finnas i människors hjärtan ..... Solidariteten har sitt ursprung hos den enskilda människan själv. Den växer likt ringar på vattnet och omfattar de närmaste, familjen, arbetskamrater och grannar, byn, bygden och landet och den internationella gemenskapen...... Det finns ingen motsättning mellan solidaritet och individuell frihet men det kan finnas mellan individuell frihet och kollektiv, därför att kollektivet inte sällan förutsätter en begränsning av den individuella friheten. ....Alltför långt gående kollektiva krav kan lösa upp de element som är väsentliga i solidaritetsbegreppet - frihet och offervilja.

Gösta Bohmans insikter om den mänskliga naturen är viktiga i dag. De ger oss nämligen förklaringen till varför EU är så feltänkt. En ”subventionsunion” kan inte skapa solidaritet och god vilja. Solidaritet kan inte skapas på kommando av en överhet. Gemenskap måste växa fram underifrån - först i familjen, släkten, byn, bygden och nationen. Detta är gamla, kända insikter, dock tydligen helt okända för vår EU-elit.

I EUreferendum finns (2/7) ett referat från ”Deutsche Welle” om EU-integrationens ”misslyckande”.

- Någon samhörighetskänsla har inte vuxit fram mellan Tyskland och Frankrike. Fransmännen bryr sig allt mindre om att lära sig tyska. Tysk mat tycker de är tung och fet. Tysk kultur är ointressant.

Är detta tecken på tysk-fransk ovänskap? Inte alls - men det är en varningssignal. Påtvungen integration och solidaritet skapar lätt dissonanser. NEE och NON i de folkomröstningar som fått hållas, visar vilka farliga vägar det politiska etablissemanget i EU har anträtt.