DEN 16 JANUARI
OM DET ÄR SANT - VARFÖR HAR INGET GJORTS?
I kvällens Agenda var försvarsminister Leni Björklund en av de viktigaste gästerna. Programledaren Lars Aduktsson ställde den fråga som medborgarna och massmedia ställt de senaste veckorna. Varför visade regeringen sådan handfallenhet, när det gällde att agera i ett oväntat och akut krisläge och varför hade inte regeringsdepartementen deltagit i myndigheternas samordnade krisövningar?
I Agenda sa Leni Björklund något som säkerligen fick många av de vakna lyssnarna att rycka till. Vi har, sa hon, märkt vid våra egna övningar att departementen inte hade tillfredsställande kontakter med de egna underställda myndigheterna, det vill säga de som de skulle samverka med. Därför var vi först tvungna att dra i gång utbildningsaktiviteter, innan vi kunde delta i samordnade krisövningar.
Vi lyssnare väntade på de självklara följdfrågorna från programledaren: Vilka myndigheter gällde det? Var det allvarliga brister i kunskaperna och kontakterna mellan departement och myndigheter? Och om bristerna var allvarliga, rättades de till omedelbart? Men om kunskapsbristerna gällde mindre väsentliga detaljer, varför använder försvarsministern dem som ursäkt för att departementen inte deltagit i myndigheternas samordnade krisövningar?
Det finns två svar: Antingen var det en dåligt genomtänkt ursäkt eller är det ytterligare ett tecken på regeringens och statsförvaltningens förfall.
Vilket är det?
I kvällens Agenda var försvarsminister Leni Björklund en av de viktigaste gästerna. Programledaren Lars Aduktsson ställde den fråga som medborgarna och massmedia ställt de senaste veckorna. Varför visade regeringen sådan handfallenhet, när det gällde att agera i ett oväntat och akut krisläge och varför hade inte regeringsdepartementen deltagit i myndigheternas samordnade krisövningar?
I Agenda sa Leni Björklund något som säkerligen fick många av de vakna lyssnarna att rycka till. Vi har, sa hon, märkt vid våra egna övningar att departementen inte hade tillfredsställande kontakter med de egna underställda myndigheterna, det vill säga de som de skulle samverka med. Därför var vi först tvungna att dra i gång utbildningsaktiviteter, innan vi kunde delta i samordnade krisövningar.
Vi lyssnare väntade på de självklara följdfrågorna från programledaren: Vilka myndigheter gällde det? Var det allvarliga brister i kunskaperna och kontakterna mellan departement och myndigheter? Och om bristerna var allvarliga, rättades de till omedelbart? Men om kunskapsbristerna gällde mindre väsentliga detaljer, varför använder försvarsministern dem som ursäkt för att departementen inte deltagit i myndigheternas samordnade krisövningar?
Det finns två svar: Antingen var det en dåligt genomtänkt ursäkt eller är det ytterligare ett tecken på regeringens och statsförvaltningens förfall.
Vilket är det?
<< Home