DEN 17 JANUARI
THE STATE OF THE UNION
De större staterna i EU-unionen står inför stora svårigheter:
Arbetslösheten är hög uppåt 8-12%
Länder som Tyskland, Frankrike och Italien ligger i topp när det gäller utgifter för de äldre. Redan nu går 1/3 av de tyska offentliga utgifterna till åldersgruppen över 60 år.
Befolkningen i de stora EU-länderna som Tyskland och Italien kommer att minska dramatiskt. Med oförändrad årlig invandring kommer Tyskland ha förlorat 31 miljoner invånare mellan 2000-2050.
Minskande befolkning ger minskad efterfrågan på ny infrastruktur och investeringar i industrin. Efterfrågan på konsumentvaror som bilar, tvättmaskiner etc som företrädesvis köps av yngre och medelålders kommer att minska och en rad branscher kommer att lida av permanent överkapacitet.
De värsta ekonomiska problemen kan möjligen bemästras genom en stor och växande export. Att kasta ut Storbritannien ur EU vid ett brittisk nej till EUs grundlag vore därför en huvudlös dumhet. Storbritannien är stor nettoimportör från EU samtidigt som landets ekonomiska och demografiska framtidsutsikter är betydligt ljusare än t ex Tysklands. Men att fortsätta med Niceavtalet uppfattar de som arbetar för en allt djupare EU-integration som omöjligt. Finns det ingen annan utväg, frågar sig därför Wolfgang Munchau, Financial Times och svarar med ett förslag.
Låt en kärna av Euro-stater fortsätta sitt statsbyggande med gemensamma skatter, utrikes- och säkerhetspolitik och rättsväsende. Låt de länder som inte accepterar den politiken bilda en yttre ring med en gemensam yttre handelspolitik, en gemensam marknad och konkurrenspolitik och fri rörlighet för varor, tjänster, arbete och kapital men utan EUs jordbruks- och fiskepolitik, strukturfonder och gemensam försvars- och säkerhetspolitik.
Munchaus tredje väg är mer realistisk än de andra två lösningarna vid ett nej från exempelvis Storbritannien. Hur ställer sig Sverige (eller rättare sagt regeringen och den borgerliga oppositionen) vid ett sådant alternativ?
Svenskarna har sagt nej till euron. Vill regeringen och den borgerliga oppositionen ändå baxa oss in i en Eurostat? Hemfall inte åt den vanliga taktiken att tiga! Vår och vårt lands framtid kräver ett klart, ärligt svar.
De större staterna i EU-unionen står inför stora svårigheter:
Arbetslösheten är hög uppåt 8-12%
Länder som Tyskland, Frankrike och Italien ligger i topp när det gäller utgifter för de äldre. Redan nu går 1/3 av de tyska offentliga utgifterna till åldersgruppen över 60 år.
Befolkningen i de stora EU-länderna som Tyskland och Italien kommer att minska dramatiskt. Med oförändrad årlig invandring kommer Tyskland ha förlorat 31 miljoner invånare mellan 2000-2050.
Minskande befolkning ger minskad efterfrågan på ny infrastruktur och investeringar i industrin. Efterfrågan på konsumentvaror som bilar, tvättmaskiner etc som företrädesvis köps av yngre och medelålders kommer att minska och en rad branscher kommer att lida av permanent överkapacitet.
De värsta ekonomiska problemen kan möjligen bemästras genom en stor och växande export. Att kasta ut Storbritannien ur EU vid ett brittisk nej till EUs grundlag vore därför en huvudlös dumhet. Storbritannien är stor nettoimportör från EU samtidigt som landets ekonomiska och demografiska framtidsutsikter är betydligt ljusare än t ex Tysklands. Men att fortsätta med Niceavtalet uppfattar de som arbetar för en allt djupare EU-integration som omöjligt. Finns det ingen annan utväg, frågar sig därför Wolfgang Munchau, Financial Times och svarar med ett förslag.
Låt en kärna av Euro-stater fortsätta sitt statsbyggande med gemensamma skatter, utrikes- och säkerhetspolitik och rättsväsende. Låt de länder som inte accepterar den politiken bilda en yttre ring med en gemensam yttre handelspolitik, en gemensam marknad och konkurrenspolitik och fri rörlighet för varor, tjänster, arbete och kapital men utan EUs jordbruks- och fiskepolitik, strukturfonder och gemensam försvars- och säkerhetspolitik.
Munchaus tredje väg är mer realistisk än de andra två lösningarna vid ett nej från exempelvis Storbritannien. Hur ställer sig Sverige (eller rättare sagt regeringen och den borgerliga oppositionen) vid ett sådant alternativ?
Svenskarna har sagt nej till euron. Vill regeringen och den borgerliga oppositionen ändå baxa oss in i en Eurostat? Hemfall inte åt den vanliga taktiken att tiga! Vår och vårt lands framtid kräver ett klart, ärligt svar.
posted by Margit Gennser at 20:53
<< Home