DEN 20 FEBRUARI - det går undan i svängarna

I fredags - för två dagar sedan - skrev jag en kommentar till riksdagsledamoten Ingvar Svenssons inlägg i SvD. Sedan kraschade min hårddisk. Så här tyckte jag i alla fall.

Det går inte att föra en EU-debatt om man inte är överens om grundläggande fakta, skriver Ingvar Svensson (kd) i SvD.

Debatten blir i ännu mer meningslös, när debattören Ingvar Svensson inte en gång är överens med sig själv, om vad den nya konstitutionen innebär - betydelsefulla eller bagatellartade förändringar? Bägge kan inte gälla på en gång! Fast Svenssons motsägelser har kanske ett syfte - att blanda bort korten och göra debatten oklar.

Men Jean-Luc Dehaene, EU-konventets vice ordförande och en övertygad anhängare av den stora EU-staten säger exakt som det är:

- Den nya EU-grundlagen är ett stort steg på vägen att göra EU till en sann politisk union.

Men det som är sanning i Bryssel är en politisk bomb i London och kanske i Stockholm också, vilket förklarar Ingvar Svenssons otydlighet, ja tvetalan.

Men allt går så snabbt - att EUs grundlag är en liten konstitutionell petitess ”köper” inte svenska folket. Hela 58% vill enligt Rapport ha folkomröstning och statsvetarna talar om ett nästan enormt förtroendegap mellan väljare och riksdag. Märks inte detta alls innanför riksdagens murar?

Men så går det ännu mer undan i svängarna. Det socialdemokratiska studentförbundet i Lund har läst sitt partis stadgar och gjort en upptäckt.
5% - 7 000 av partiets medlemmar kan begära en medlemsomröstning om folkomröstning om EUs grundlag.

EMU har fått svenska folket att gilla folkomröstningar. Deras politiker ogillar dem desto mer, men det hjälps inte.

Göran, Fredrik, Lars, Maud och Göran har fått något att tänka på:

Är det bäst att ta tjuren i hornen krypa till folkomröstningskorset och är det bäst att göra det först och inte sist?