DEN 20 JANUARI
Pat Cox´s frågor
Pat Cox, EU-parlamentets f d talman, krävde i dagens WSJ svar från EUs nya kommissionsordförande Barroso på en rad politiska oklarheter.
Vem gör vad i EU? Vem betalar för det som görs? Var börjar och slutar Europa geografiskt och kulturellt - hör Turkiet till Europa?
För mig är det en självklarhet att det finns svar på första frågan, innan en ny grundlag antas. Cox låter påskina att svar saknas och ändå har parlamentet godkänt EUs grundlag. Turkiet borde inte heller komma upp på den europeiska dagordningen, förrän den tredje frågan fått ett entydigt svar. Cox´s ”frågor utan svar” avslöjar att EU sysslar med ett beslutsfattande på "lösa boliner".
På frågan vem som betalar kan vi skattebetalare hjälpa till. Det är vi ”EU-medborgare” och vi svenskar betalar allra mest per capita.
Vad stort sker tyst
Enligt FT har EU-kommissionen i all tysthet begravt löftet om EU som världens med konkurrenskraftiga ekonomi 2010. I stället cirkulerar nu ett PM i Bryssel som lär innehålla viss självkritik men också nya stolta planer.
EU ska formulera färre orealistiska sociala och ekonomiska mål. Det var självkritiken, men så till den nya byråkratiska handlingskraften. EU ska endast ha tre prioriterade mål - fler jobb, bättre kunskaper och innovationer samt ett bättre näringsklimat. Nya mål? Snarare nya gamla. Nej, den stora nyheten är befattningen ”Mr Lissabon”. Mr Lissabon ska koordinera EU-ländernas arbete med EUs nya - eller kanske - nygamla mål. Min tro är att Mr Lissabon om fem år lämnar jobbet med generös pension samtidigt som resultatet av Mr Lissabons verksamhet är att EU backat ännu mer i välståndsligan.
EU är förunderligt. Vem kan uttrycka det bättre än en bloggare på Free Republic:
I don´t understand. With all these brilliant government experts scientifically managing the European economy for maximum efficiency, productivity and social justice, how can the EU be missing its economic targets?
Karl Rove must be manipulating something somewhere in the background. Otherwise, it just doesn't make sense.
----
Johnny Munkhammar, www.Munkhammar.org gav mig en eloge för min blogg. Tack. Samtidigt varnade han, mycket hovsamt för mitt i bland bristande omdöme. Det gäller förstås euron, EMU och EU. Jag svarar med en eloge till Munkhammars blogg och med en fråga.
Hur kan man på en gång vara stor beundrare till Ayn Rand och samtidigt gilla EU? Jag har inbillat mig att Ayn Rand och jag trots avstånd i tid och rum har ”tvillingsjälar”. Det syns i vår avsky för stora, byråkratiska organisationer utan kreativitet och skaparkraft, just som EU.
Pat Cox, EU-parlamentets f d talman, krävde i dagens WSJ svar från EUs nya kommissionsordförande Barroso på en rad politiska oklarheter.
Vem gör vad i EU? Vem betalar för det som görs? Var börjar och slutar Europa geografiskt och kulturellt - hör Turkiet till Europa?
För mig är det en självklarhet att det finns svar på första frågan, innan en ny grundlag antas. Cox låter påskina att svar saknas och ändå har parlamentet godkänt EUs grundlag. Turkiet borde inte heller komma upp på den europeiska dagordningen, förrän den tredje frågan fått ett entydigt svar. Cox´s ”frågor utan svar” avslöjar att EU sysslar med ett beslutsfattande på "lösa boliner".
På frågan vem som betalar kan vi skattebetalare hjälpa till. Det är vi ”EU-medborgare” och vi svenskar betalar allra mest per capita.
Vad stort sker tyst
Enligt FT har EU-kommissionen i all tysthet begravt löftet om EU som världens med konkurrenskraftiga ekonomi 2010. I stället cirkulerar nu ett PM i Bryssel som lär innehålla viss självkritik men också nya stolta planer.
EU ska formulera färre orealistiska sociala och ekonomiska mål. Det var självkritiken, men så till den nya byråkratiska handlingskraften. EU ska endast ha tre prioriterade mål - fler jobb, bättre kunskaper och innovationer samt ett bättre näringsklimat. Nya mål? Snarare nya gamla. Nej, den stora nyheten är befattningen ”Mr Lissabon”. Mr Lissabon ska koordinera EU-ländernas arbete med EUs nya - eller kanske - nygamla mål. Min tro är att Mr Lissabon om fem år lämnar jobbet med generös pension samtidigt som resultatet av Mr Lissabons verksamhet är att EU backat ännu mer i välståndsligan.
EU är förunderligt. Vem kan uttrycka det bättre än en bloggare på Free Republic:
I don´t understand. With all these brilliant government experts scientifically managing the European economy for maximum efficiency, productivity and social justice, how can the EU be missing its economic targets?
Karl Rove must be manipulating something somewhere in the background. Otherwise, it just doesn't make sense.
----
Johnny Munkhammar, www.Munkhammar.org gav mig en eloge för min blogg. Tack. Samtidigt varnade han, mycket hovsamt för mitt i bland bristande omdöme. Det gäller förstås euron, EMU och EU. Jag svarar med en eloge till Munkhammars blogg och med en fråga.
Hur kan man på en gång vara stor beundrare till Ayn Rand och samtidigt gilla EU? Jag har inbillat mig att Ayn Rand och jag trots avstånd i tid och rum har ”tvillingsjälar”. Det syns i vår avsky för stora, byråkratiska organisationer utan kreativitet och skaparkraft, just som EU.
posted by Margit Gennser at 23:13
<< Home